Varför finns det så många olika namn på autistiska diagnoser? och heter det inte add längre?

Autism och adhd är relativt nya diagnoser. De är alltså inte så länge sedan de fick ett namn, men de fanns naturligtvis även innan vi gav dem dess nuvarande namn. Ibland talas det om att adhd är en ”modediagnos”. ”Alla ska ha adhd nuförtiden” är inte ett helt ovanligt uttryck. Dessa svårigheter, som adhd och autism ger har funnits länge, det finns beskrivet i en mängd olika litteratur. Även dess styrkor, såsom specialbegåvning, finns att hitta i mycket gammal litteratur. Även om vi inte visste om dessa diagnoser så betyder det inte att det inte fanns. Precis som att Mount Everest troligtvis fanns även innan människan upptäckte det.

De flesta av oss har hört olika benämningar på autism och adhd och det kan vara lite svårt att förstå varför olika namn används och varför. Jag tänkte försöka reda ut lite oklarheter kring dessa diagnoser.

Diagnosmanualer

Vi använder olika diagnosmanualer för att diagnostisera olika sjukdomar, funktionsnedsättningar, syndrom och tillstånd. Det som används för att koda dessa i Sverige är ICD-10. Det är världshälsoorganisationen som står bakom ICD. ICD står för International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems och 10 står för att det är den tionde versionen (ICD-11 är på gång). Det är viktigt att olika sjukdomar och symtom kodas rätt för att vi ska kunna göra olika sammanställningar och analyser. I ICD finns alla sjukdomar och symtom med, både fysiska och psykiska.

Inom psykiatrin använder man istället DSM-V för att diagnostisera olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. I DSM finns bara psykiatriska diagnoser. DSM står för Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders och V står för att det är den femte versionen. DSM är mycket mer detaljerad och gör det lättare att göra preciserade bedömningar på olika individer. DSM används för diagnostisering medan ICD används för kodning inom psykiatrin. Vad de olika sjukdomarna och tillstånden heter skiljer sig lite åt mellan ICD och DSM. Det är detta som gör det lite extra svårt att förstå. Inom psykiatrin i Sverige använder man, som sagt, oftast DSM-V för diagnostisering men sedan måste det även kodas över till ICD-10 vilket gör att samma tillstånd kan få lite olika namn.

Autism

Det är inte så länge sedan vi fick DMS-V. Den gavs ut 2013, innan dess hade vi DSM-IV. I DSM-IV fanns det flera olika diagnoser inom autismspektrumet. Där användes namn som autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism. I DSM-V heter det bara autism. Man menar att autism är ett spektrum och att man därför inte kan särskilja de olika diagnoserna. Nu skiljer man i stället på vilket stödbehov individen har (nivå 1-3).

Detta gör att de som fått diagnos för flera år sedan har diagnostiserats enligt DSM-IV och de som får diagnoser nu diagnostiseras enligt DSM-V. Under en övergångsperiod har man kunnat diagnostisera med både DSM-IV och DSM-V vilket gör att det gått olika fort i olika delar av Sverige. Men alla diagnoser måste kodas över till ICD-10 (vi behöver ju kunna plocka fram statistik t ex). I ICD-10 finns ännu inte denna sammanslagning till bara autism av de autistiska diagnoserna utan där heter det autism i barndomen, aspergers syndrom och atypisk autism. Så när man får en diagnos säger de kanske att diagnosen är Autism nivå 2 medan det står diagnos/kod enligt ICD-10 i journalen och där står det kanske då autism i barndomen. Det är invecklat och svårt att förstå för de flesta av oss men kan ändå vara av intresse då man stöter på många olika namn på samma tillstånd.

ADHD

Inom ADHD har det också skett små förändringar när vi gick över till DSM-V. I DSM-IV hade vi både add och adhd. I den nya manualen heter det adhd och därefter specificeras inom vilket område.

Adhd – huvudsaklig ouppmärksam form. Det vi ofta kallar add. Det innebär att man har stora uppmärksamhetsproblem men inga eller få symtom på överaktivitet och impulsivitet.

Adhd – kombinerad form. Det innebär att man har stora uppmärksamhetsproblem och är mycket
överaktiv och impulsiv. Den kombinerade formen av adhd är vanligast.

Adhd – huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form. Det innebär att man är mycket överaktiv och impulsiv
men har få eller inga symtom på uppmärksamhetsproblem. Den här formen av adhd förekommer mest hos yngre förskolebarn.

I ICD-10 heter det adhd och add.

Jag tänker att jag, vid tillfälle, kommer återkomma till det här med diagnoser och försöka förklara det på ett lättförståeligt sätt. Gick det att förstå ovanstående förklaring? Är det något speciellt som ni skulle vilja ha förklarat framöver?